Denna webbplats är för närvarande under uppbyggnad. Vår nuvarande webbplats är www.gavle.se. Du kan tycka till om allt du ser och upplever på denna webbplats via vår e-tjänst Tyck till om nya gavle.se.

Musik kan bygga broar

- Istället för att använda medicin så kan man använda musik som ett hjälpmedel i vissa situationer, säger Susanne Johansson, undersköterska på Selggrensgården i Gävle.

Musik som brobyggare är ett treårigt projekt genom Studieförbundet Vuxenskolan i Gävleborg, i samarbete med Gävle kommun och Gävle Demensförening. Arbetet går ut på att förbättra kommunikationen mellan demenssjuka personer och deras anhöriga, eller personalen på Gävle kommuns omsorgsboenden. Det handlar om att använda musikminnet hos den sjuka personen och på så sätt få tillbaka en gemenskap och även lösa vårdssituationer som ibland kan vara lite krångliga.

– Vissa blir piggare och gladare och glömmer bort det som är jobbigt, till exempel att klä av sig inför oss eller. Att minnet av hur man borstar tänderna kan komma naturligt, berättar Susanne Johansson.

Minnet av musik och sång finns också kvar när sjukdomen tar bort andra minnen. Tillsammans med de demenssjuka personerna och deras anhöriga så kartläggs personens musikintresse och personliga minnen som är förknippade med just musik. En del av arbetet görs också av volontärer som utbildats i metoden, och som då och då hälsar på för att lyssna på musik tillsammans med de demenssjuka.

Volontärer viktiga

Margaretha Wuopio är en av Gävle kommuns volontärer inom projektet ”Musik som brobyggare” och hon har sett hur musik kan bidra till en meningsfullare vardag för de sjuka personern. Hon går regelbundet till en dement man som bor på Fleminggatan i Gävle, för att spela musik för honom.

– Mannen har varit utan verkligt språk under många år, det går inte att förstå vad han säger. Vi har spelat musik för honom som vi tror att han tycker om, och helt plötsligt kom det en hel lång mening ur honom. En sån sak gör att man vill fortsätta vara volontär i flera år, säger Margaretha Wuopio.

Att vara volontär i projektet har gett Margaretha både kunskap om demens och en hel del glädje.

– När jag kommer hem så säger till och med min man att jag är extra glad och förnöjsam, för jag känner att jag gjort något som jag tror att någon mår bra av, och som jag tycker är roligt själv.

Provar sig fram

På omsorgsboendena som är med i projektet så sjungs det och spelas låtar, och ibland är det slumpen som visar vilka låtar som passar de olika personerna.

– Efter ett tag kommer kanske en musikgenre som de tycker om och då kan vi se hur en fot börjar röra sig eller att personen börjar gunga med kroppen. Jag tror att musiken gör väldigt mycket för alla, det är en glädjespridare i sig, säger Susanne Johansson på Selggrensgården.